Han har sedan han var liten inriktat sig på olika saker och sedan tränat och nött in detta tills han har kunnat det eller uppnått en ganska hög nivå.
Bl.a. har det varit olika spel på Game Boy, trick på studsmattan, armhävningar mm.
På senare tid har det blivit att stå och gå på händer, volter framåt, Rubriks kub, slipsknutar och jonglering.
Jag önskar att jag hade haft lite av det tålamodet och den energin för att lära mig nya saker.
Att öva på något och sedan känna att man kan är ju en härlig känsla, sådär som när man lärde sig cykla eller simma. Plötsligt händer det.
Anton kan stå i timmar och jonglera med bollar eller med käglor för att få det att sitta perfekt.
Ibland kan jag tycka att det vore bra om han la lite mer av sin tid på skolarbete eller ordning på rummet än på "onyttiga" saker.
Samtidigt som jag beundrar honom för att han lyckas lära sig nya saker och bli så duktig på det.
Jag hoppas att han hittar nya utmaningar att "nöta in" och lära sig, och att han uppnår det resultat han önskar.
Dock hoppas jag inte de nya utmaningarna innehåller jonglering med knivar eller motorsågar. Kanske han kan börja knyppla eller lära sig göra fantastiska bakverk,
det sistnämnda skulle jag gilla.
Passar även på att lägga in lite foton från stugan, det har ju varit ett härligt sommarväder de senaste dagarna.
Stora vågor och 19 grader i vattnet. |
En härlig sommarkväll på udden. |
En myra på en jordgubbsblomma. |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar