vi inte firar honom här hemma.
Nu är inte det så konstigt egentligen för han har ju flyttat hemifrån, men ändå.
För mig känns det lite konstigt, vi har ju ALLTID firat honom med sång hurrarop, paket och tårta.
Nu vet jag att han har blivit firad av sin sambo och har haft en jättebra födelsedag, det är bara i mammahjärtat det känns lite konstigt.
Men jag får väl vänja mig vid det.
Två av våra killar har redan flyttat och jag tror inte att vår yngsta son kommer att bo hemma hela livet han heller.
Det bästa är att man kan fira födelsedagen någon annan dag, så till helgen blir det kalas med sång, paket och tårta, Hurra!
Tänk vad tiden går. Det fick man alltid höra förr, nu är man där själv. Men det finns andra fördelar också. Tur att man inte slutar älska sina barn. Vi har barnbarn vi kan glädjas åt. Ha det "gött". Hälsa de dina. Kram
SvaraRadera