KAFFE

När jag och Marcus flyttade ihop i april -90 så köpte vi först en mikrovågsugn och sedan en kaffebryggare, man måste ju ha en kaffebryggare.

Kruxet var bara att varken jag eller Marcus drack kaffe så den användes bara när vi hade kalas och på jul. 
Kom det hem någon som var sugen på kaffe så fick de själva plocka fram bryggaren ur skåpet och göra sitt eget kaffe.

Så om det var kvalitén på, eller användningen av kaffebryggaren vill jag ha osagt men vår första bryggare hade vi i nästan tjugo år. 

Jag har alltid tyckt om doften av kaffe i paketet och i kaffeburken men inte gillat det som dryck.

Men när jag skulle fylla fyrtio, tänkte jag att någon kris ska jag väl ha, och bestämde mig för att odla lite grönsaker vid sommarstugan.
Nu växer ju inte grönsaker upp under en natt, inte heller under två eller tre så jag funderade på vad jag skulle göra under tiden grönsakerna växte.

Bilden av att sitta med fötterna barfota i gräset med en kopp kaffe och en bra bok i solskenet kom upp i mitt huvud och det kändes som en bra idé. 

Så jag började att dricka kaffe rätt upp och ner utan mjölk eller socker.

Tänk att det skulle ta så lång tid innan jag fattade vad gott det är med kaffe.

Det är inte så att jag måste ha kaffe direkt på morgonen, att jag får ont i huvudet, blir grinig eller trött om jag inte dricker det men det är ju gott.

Jag kan dricka kaffe när som helst på dygnet, espresso, latte, vanligt, med eller utan mjölk och hur mycket som helst.

Så från att ha varit den som väldigt sällan frågat om man vill ha kaffe, är jag nu den som säger - Nu är det väl dags för en kopp kaffe.

Det är vinter

Om man googlar på ordet vinter och läser på Wikipedia står det:

Vinter är den kallaste av de fyra årstiderna i områden med subtropiskt, tempererat klimat, subarktisk klimat samt polarklimat.

I Sverige har vi tempererat klimat vilket i stora drag innebär att vi har en medeltemperatur som ligger under 6 grader den kallaste månaden och över 10 grader den varmaste.

För drygt en vecka sedan fick vi vinter i stort sett hela Sverige och på nyheterna och i media rapporterades det om snö och kyla.
Man såg reportage från norra Sverige där temperaturen låg på under 30 grader i några dygn och även i södra Sverige var det snö och minusgrader.

Det varnades för kraftiga snöoväder och stora risker för snö och halka på nästan alla våra vägar i vårt avlånga land.

Vad jag har förstått så har temperaturerna i december och hittills i januari inte legat under det normala och inte heller den snömängd vi har fått är onormal denna vintern.

Så med risk för att låta väldigt negativ så ställer jag frågan eller rättare sagt frågorna:
Vad är problemet? Vad är nyheten?

Det är ju vinter och då får man räkna med både minusgrader och snöfall iallafall om man bor i Sverige.

Jag gillar alla årstider och självklart även vintern. Jag vill att det ska vara snö och kallt, inte barmark, regn och 5 plusgrader.

Det ska bita lite i näsan och kinderna när man går ut, det ska knarra under under vinterkängorna,  man ska kunna åka pulka och längdskidor utan att behöva ta sig till skidanläggning tjugo mil bort.
Man ska kunna spela hockey utomhus och man ska kunna åka skridskor på en spolad is eller sjö i närheten.

Snöskyffeln ska användas och vill man undvika att halka omkull så finns det broddar man kan ta på sig.
Det är härligt med snön som lyser upp vintermörkret, med snöflingor som stilla faller ner, när man kan se helt orörd snö glittra i solskenet eller spår i snön av olika djur. 
När man har varit ute så är det extra gott att komma in och njuta av värmen inomhus.

Jag har full förståelse för att snö och kyla kan ställa till det i ex. trafiken, och då i första hand för yrkeschaufförer och för de som måste ta bilen till arbetet eller för sjukhusbesök. Även för våra äldre som i vanliga fall har svårt att ta sig fram kan snön bli ett bekymmer.

Men för mig är den snö och kyla som hittills varit under december och januari inget bekymmer, det är mer en glädje, för det är så det ska vara när det är vinter.

Det doftar hyacint

Det doftar hyacint och jag tycker det är underbart.

Hyacinter är för mig advent och jul, och fast julen är över kan jag inte riktigt släppa den där sköna "nu är det jul känslan".

En del av oss plockar bort julen runt Tjugondag Knut men jag är inte en av de som brukar vänta så länge.
Eftersom jag tar fram mina julsaker mellan 1:a advent och Lucia så brukar jag ha tröttnat på alla stjärnor, stakar, tomtar och gran mellan 30/12 och 3/1 och allt åker upp på vinden igen.

Det är nytt år, ny början, nya möjligheter och jag vill ha "städat och rent" runt mig.
Få bort det röda och juliga och in med ljust, nytt och längtan till våren.

Men i år har jag ingen brådska, inte än iallafall.
Jag sitter här och tittar på granen,  känner doften av hyacinter, dricker glögg och njuter av julen.

Kanske vill jag hålla fast vid att fortsätta vara ledig, ha alla barnen hemma, umgås med nära och kära och bara vara.
Kanske har jag blivit lite lat och känner att nja, julsakerna får allt vara kvar ett tag till. 
Eller så kanske jag helt enkelt gör som en del andra, låter julsakerna vara kvar till Tjugondag Knut.

Nu vet jag ju hur jag är, så imorgon kanske känslan är helt annorlunda och jag får ett ryck och plockar bort alla julsaker.

Men just nu njuter jag av att se snöflingor sakta falla till marken, känna värmen från kaminen, dricka glögg och att det doftar hyacint.