KAFFE

När jag och Marcus flyttade ihop i april -90 så köpte vi först en mikrovågsugn och sedan en kaffebryggare, man måste ju ha en kaffebryggare.

Kruxet var bara att varken jag eller Marcus drack kaffe så den användes bara när vi hade kalas och på jul. 
Kom det hem någon som var sugen på kaffe så fick de själva plocka fram bryggaren ur skåpet och göra sitt eget kaffe.

Så om det var kvalitén på, eller användningen av kaffebryggaren vill jag ha osagt men vår första bryggare hade vi i nästan tjugo år. 

Jag har alltid tyckt om doften av kaffe i paketet och i kaffeburken men inte gillat det som dryck.

Men när jag skulle fylla fyrtio, tänkte jag att någon kris ska jag väl ha, och bestämde mig för att odla lite grönsaker vid sommarstugan.
Nu växer ju inte grönsaker upp under en natt, inte heller under två eller tre så jag funderade på vad jag skulle göra under tiden grönsakerna växte.

Bilden av att sitta med fötterna barfota i gräset med en kopp kaffe och en bra bok i solskenet kom upp i mitt huvud och det kändes som en bra idé. 

Så jag började att dricka kaffe rätt upp och ner utan mjölk eller socker.

Tänk att det skulle ta så lång tid innan jag fattade vad gott det är med kaffe.

Det är inte så att jag måste ha kaffe direkt på morgonen, att jag får ont i huvudet, blir grinig eller trött om jag inte dricker det men det är ju gott.

Jag kan dricka kaffe när som helst på dygnet, espresso, latte, vanligt, med eller utan mjölk och hur mycket som helst.

Så från att ha varit den som väldigt sällan frågat om man vill ha kaffe, är jag nu den som säger - Nu är det väl dags för en kopp kaffe.