En fröjdefull jul

Idag är det fem dagar kvar till julafton och jag funderar på det här med en fröjdefull jul, hur många känner egentligen att det är det?

Hur många går omkring veckorna före jul och känner, att nu är det julefrid, julglädje eller att nu är årets bästa högtid här.

Hade någon frågat mig för två veckor sedan så kände jag inte någon julglädje över huvud taget.
Det var mer känslan av vintertrötthet, julstress och 
hur ska jag orka, och då har vi enligt mig verkligen 
"dragit ner" på julklappar, pynt, julgodis osv. 
Vi är dessutom bara två vuxna i hemmet, och har inte ens ett husdjur att tänka på.

Men om någon frågar mig idag så känner jag att det är en fröjdefull jul.
Den där vintertröttheten och julstressen är borta, och jag känner att nu är årets bästa högtid här, nu kan jag glädjas över att det är jul.

I år är jag ledig dagarna före julafton och arbetar i stället i mellandagarna, och för mig 
är det perfekt.

Jag är ju en person med "lite" kontrollbehov och det blir ju inte mindre av den varan i december direkt.
Jag gör listor, många olika listor med vad som ska göras och när det ska göras. 

Vet inte riktigt om det alltid är så bra med de där listorna, men i år känns det bra, för i år är nästan allt "avbockat" på alla listor.

Nu är det bara det där lilla "extra" som ska göras, det som inte måste göras, men som jag ändå tycker är roligt att hinna med.

Så nu sitter jag framför kaminen, klockan har jag tagit av mig, mysbyxorna är på, ljusen är tända, det doftar hyacint och jag njuter, njuter av en fröjdefull jul.

Kura skymning fast tvärtom

Att kura skymning betyder att sitta stilla och grunna medan man ser skymningen falla ute, sitta utan tänt ljus och drömma eller tala stillsamt under skymning.

I morse gjorde jag det fast tvärtom eftersom det var morgon.

När jag vaknat och kom ner till storarummet brann det fortfarande i kaminen som maken tänt innan han åkte till arbetet.
Ute var det fortfarande mörkt, det snöade och blåste.

Jag lade in några fler vedträn i kaminen, tände ett levande ljus och satte mig i fåtöljen och bara var, en stund bara för mig själv med mina tankar och drömmar.

Nu har jag ju väldigt många tankar och funderingar som far runt i huvudet på mig, men så skönt att bara få sitta stilla i lugn och ro, utan att göra något, utan ljud och se hur det ljusnade ute.

Jag var dessutom ledig idag så jag satt där länge, utan att känna varken stress eller att behöva "sätta fart".

En riktigt bra start på dagen som gav mig både välmående och energi.

Jag tror nog att det får bli en rutin när jag är ledig att kura skymning fast tvärtom.

Jag vet, att jag tjatar om tacksamhet

Jag tycker oftast att jag har det väldigt bra och att jag har mycket att vara tacksam för.

Det kan ju låta "klyschigt"  precis som om jag alltid svävar på små rosa moln, aldrig har bekymmer eller stöter på några problem eller svårigheter.

Självklart är det inte så.
Jag kan bli både irriterad, arg, ledsen och frustrerad över saker som händer eller situationer som uppstår.

Men jag försöker att inte lägga för mycket energi på det som är negativt och på det som jag inte kan påverka.

Exempelvis så kan ingen av oss påverka vädret.
Däremot kan vi påverka vad vi tar på oss för kläder och vilken inställning vi har.

Och det är det där med inställning till olika saker som jag tror är viktigt.

Om jag tänker och lägger fokus på att hösten är tråkig, grå, kall, regnig, blöt och den sämsta årstiden som finns så blir den antagligen det.

Men fokuserar jag på de vackra färgerna, den höga luften, de soliga dagarna och att kunna tända ljus och mysa inomhus när det är mörkt och regnigt ute, så blir ju inställningen till hösten helt annan.

Och om jag läser, ser något på TV:n eller något inlägg på ex. Facebook som jag inte gillar, som jag kanske rent av tycker är skit så behöver jag ju inte lägga min energi på det, det är ju bara att sluta läsa, byta kanal eller stänga av.

Vi stöter alla på saker och situationer som är bra eller mindre bra, och lägger vi energin på det som är positivt så tror jag att vi oftare kan känna att vi har det bra, och en hel del att vara tacksamma för.

Idag har jag haft semester och även maken tog ledigt från jobbet, så idag har vi hunnit med lite på vår "att göra- lista".

Vi har bl.a klippt en häck, jag har putsat fönster och tvättat gardiner, vi har varit på kyrkogården och gjort fint inför allhelgonahelgen, vi har "storhandlat" ,  ätit lunch tillsammans och fikat ett par gånger.

Nu är väl det här med att klippa häck, putsa fönster och tvätta gardiner inte det roligaste man kan gör en ledig dag, men nu, nu när det är klart och jag kan tända ljus, sätta mig i soffan med en kopp kaffe och ett nytt julmagasin och njuta av kvällen så tycker jag att jag har det väldigt bra.

Och det känns ju extra bra att det bara är lördag imorgon, en ny ledig dag som jag kan fylla med det som är positivt och som jag kan känna tacksamhet för.

Lika olika

Jag tycker det är bra att vi alla är olika, att vi har olika egenskaper, kunskaper, smak och åsikter.

Det vore väldigt tråkigt och världen skulle garanterat inte fungera om vi alla var lika.

Tänk om alla tyckte att just pannkakor är det bästa som finns att äta, eller att gult är den snyggaste färgen.

Tänk om alla skulle döpa sina barn till Anneli eller om alla ville bo i Stockholm.

Hur skulle världen fungera om alla vill bli tandläkare eller om alla skulle ha samma bil eller tro.

Tänk om alla ville ha ett enplanshus med fem rum och kök, eller ha en hamster som husdjur.

Eller tänk om alla skulle ha semester samtidigt och åka till samma plats, eller om alla röstade på samma låt i melodifestivalen eller hade samma politiskt åsikt.

Ja tänk om alla tänkte och tyckte likadant.

Vilken tur att det inte är så.

Vad bra att vi alla har olika smak när det gäller färg och form, vad vi tycker om att äta, vilka namn vi tycker om, vem vi tycker om och älskar och vad som gör att vi mår bra.

Vad underbart att vi har olika åsikter om vart vi vill bo, vad vi vill ha för arbete, vad vi har för kunskaper och egenskaper, och vilket parti vi röstar på eller vilken tro vi har.

Frågan är bara den om vi tycker att det är okej att andra inte tycker som vi, att andra människor har en annan smak eller åsikt.

För mig är det viktigt att vi inte nedvärderar, tycker illa om eller hatar någon bara för att den personen inte har samma smak eller åsikt som mig. 

Jag tycker att alla har rätt till att vara lika olika.

Det enkla livet

Under vår semester så har vi bott i stugan och njutit av livet där.

Som en del av er redan vet, så har vi en liten stuga på knappt 45 kvadrat.
Den är inte vinterbonad, det lutar lite här och var, och vi har inte fullhöjd i taket överallt.

Toan som inte är en vattentoalett utan en Separett, samt duschen finns i en annan byggnad på tomten.

Vi har dock el, värme, vatten och bredband.

När vi bor i stugan så lever vi det enkla livet.

Vi städar inte så ofta, vi har inte så mycket "onödiga" grejer, vi har ingen tvättmaskin utan om det kniper tvättar vi upp plagget för hand i diskhon.

Vi använder minimalt med porslin och köksgrejer eftersom vi diskar för hand, och vi borstar tänderna i köket för vi är för bekväma för att gå ut till "toan".

Vi tillbringar den mesta tiden ute i trädgården eller på altanen med att läsa, fika, sola, äta, kolla sociala medier, eller bara lyssna på skogens sus och titta på naturen.

Kylskåpet och frysen är inte så välfyllda som hemma, men vi svälter inte och även om vi ibland saknar något tillbehör så går det bra utan.

Vitvarorna är inte från det här århundradet och spisen går på 240V, så matlagningen tar lite tid men det gör ingenting, vi är ju lediga.

Oftast tar vi dagen som den kommer, sover länge, äter frukost ute, går i skogen eller på stranden, njuter av utsikten ute på udden, badar, grillar och har det väldigt bra.

Denna sommaren har ju varit helt fantastisk när det gäller väder och badtemperatur, jag har njutit varje dag.

Nu börjar det dock dra ihop sig för att återgå till vardagen och arbetet igen, och då gör vi så att vi flyttar hem igen.

Hem till huset där vi har stora ytor, många "onödiga" men roliga grejer, där vi har tvättmaskin, diskmaskin, kaffemaskin, toaletter och dusch inne.

Där vi har ett mer välfyllt skafferi, kyl och frys, där vitvarorna är något bättre och nyare, och där spisen är på 400V och dessutom har två boosterplattor.

Så efter att ha tillbringat hela semestern i vår underbara lilla stuga är det dags att flytta hem, hem till det enkla livet.

Att ta allt för givet

Jag är ju en person som i vanliga fall tänker och 
funderar en hel del.

Nu när maken är på resande fot och jag har semester så blir det inte mindre av den varan, utan tvärtom - dubbelt så mycket.

Jag tror inte att jag är ensam om att ta väldigt mycket av vardagen för givet.

Man förväntar sig att ha ström varje dag så att lamporna går att tända, att spis, kyl- och frys fungerar, 
att tvättmaskinen startar osv.

Om man inte har ström står man där som ett fån och tänker, vilken propp är det nu som har gått, är det bara hos mig som det är strömlöst?

Vi tar för givet att internet ALLTID ska vara supersnabbt, mobilt bredband ska fungerar överallt även i skogen, på sjön eller i bergen.

Om inte, får man nog se över vad man har för bredband, abonnemang eller Mbit. 

Vi tar för givet att det kommer vatten ur kranen, både kallt och varmt.
Vad skulle vi ta oss till om det inte kom vatten ur kranen?

Vi tar för givet att lönen kommer in på kontot samma datum varje månad.
Vi tar för givet att allt finns i affären, åtminstone det som står på handlingslistan och det jag har tänkt att handla.

Gör det inte det har man rätt att klaga till butikschefen och hota med att aldrig mer handla i den butiken.
Iallafall så kan man bli riktigt irriterad och arg och behöva gå till nästa butik 50 m därifrån. 

Vi förväntar oss att vara friska och att inte ha ont. 
Tänk bara hur man känner sig när man är förkyld, tät i näsan och har feber.
Varar det dessutom i en vecka då är det riktigt illa.

Vi tar för givet att när vi lägger oss så ska vi sova gott och vakna pigga och utvilade, varje natt år ut och år in.
Vi behöver alla vår skönhetssömn för att orka det vi tar oss för på dagarna.

Vi tar för givet att bilen ska starta varje gång och att kollektivtrafiken fungerar som det står i tidtabellen, även tågtiderna.

Det får inte bli några förseningar och alla ska ha sittplats, gärna där små barn inte gråter eller skriker, där ungdomar inte är högljudda eller där någon pratar i telefon oavbrutet med hög och tydlig stämma.

Så här i semestertider tar vi för givet att vädret ska vara fint, strålande sol varje dag och minst 25 grader i vattnet.
Annars är det ingen sommar, och då är det på vippen att semestern blir förstörd.

Det här och mycket, mycket mer tar vi för givet varje dag och jag tycker att det är okej, bara vi någon gång då och då värdesätter det.

Värdesätter att vi har ström, att det kommer varmvatten ur kranen när vi ska duscha.

Att någon ser till att lönen kommer in på kontot varje månad, så att jag kan gå till affären och välja vad jag vill handla.

Att jag till och med kan ta bilen till affären eller jobbet, och att kollektivtrafiken håller tidtabellen fler gånger än tvärtom.

Att vi värdesätter att få sova gott större delen av natten, och att de flesta av oss får vara väldigt friska, och om vi nu inte är det, så kan vi få medicin som lindrar.

Att vi värdesätter att vädret varierar och verkligen njuter de dagar då vädret är fint.

Att vi då och då värdesätter det mesta i vår vardag och i vårt liv, och inte tar allt för givet.

Jag är en sportfåne

Det trodde jag aldrig att jag skulle bli, men tiderna förändras visst eller om det är jag.

Nu är det inte så att jag har blivit en sportfåne i den bemärkelsen att jag själv utövar någon sport.
Jag varken springer, simmar, spelar fotboll, cyklar eller åker skidor, men jag tittar gärna på sport, mycket sport.

Jag ser svensk fotboll, följer Champions league, EM, VM, U-21 och till och med Bundesliga ibland.
Även annan sport intresserar mig, ja nästan all sport som visas på TV .

Jag tittar på hockey, handboll, innebandy, friidrott, volleyboll, ser rally, rallycross, skidor både på längden, utför och hopp, tittar på speedway och Formel 1.

Jag följer SAFF och hejar då på Carlstads Crusaders men ser gärna en NFL-match under säsongen även om de inte sänds så ofta.

Snowboard och Snowboardcross är roligt att se, speciellt när det är svenska åkare med.
Simhopp och vanlig simning funkar.
Det sista har jag har börjat att titta på segling och olika cykellopp.

Dock ser jag inte på kampsport, trav, tennis, biljard eller snooker. 

Det finns säker många hundra sporter till att både utöva och se på, så vi får väl se vad jag tittar på i framtiden.

Nu ser jag fram emot att se finalen i fotbolls-EM för U-21 och semifinal och final i SAFF.
Som sagt, jag tror att jag är en sportfåne.

Sjung om studentens lyckliga dar

Igår hade vi glädjen att få fira vår yngsta sons student.

Efter tre år var det dags för honom och många andra att få ta på sig studentmössan och springa ut för sista gången från gymnasiet.

Så roligt att få se alla uppklädda ungdomar och få vara med att dela deras glädje denna dag. 

Trots att solen inte sken från en klarblå himmel lyste det om alla ungdomar och de spred värme med sin sång, hurrarop och glädje.

Det var inte bara i Vänersborg som det togs student utan även runtomkring, som i Mellerud, Trollhättan och på Öckerö.

Facebook och Instagram fylldes av foton på studentskyltar, mat, blommor, lastbilsflak och framför allt glada studenter och deras föräldrar och släktingar.

Vi hade en fantastisk trevlig dag och kväll med vår familj, släktingar och vänner som var med och firade denna stora dag.

Så trevligt att få träffas, äta gott, samtala och diskutera, minnas och skratta tillsammans.

Det bästa av allt var att sonen var väldigt nöjd och glad, och hade en jättebra student, från arla morgonstund till sent in på småtimmarna.

Jag hoppas att många med mig känner samma glädje och stolthet över att ha "barn" som sjöng om studentens lyckliga dar.

Äntligen en älg

De som känner mig vet att jag är lite miljöskadad när det gäller djur och natur.

Jag gillar att knalla runt i skogen eller på stranden och titta på allt från mossor, löv och blommor till vågor, stenar och solnedgångar.

Jag blir lycklig av att höra talgoxen kvittra, känna doften av vitsippor eller få se ett rådjur hoppa in bland träden när jag kommer.

Denna våren har jag följt små, små knoppar på olika träd och buskar tills en del nu har slagit ut och fått vackra gröna blad.
Så många gröna nyanser det finns.

Fåglarna flyger omkring, bygger bon och samlar mat, och jag följer även dem och hoppas snart att få höra talgoxens ungar pipa runt husknuten i stugan.

Det är bara de där fyrfotade djuren jag inte sett när jag varit ute och gått i skogen.
Inte en älg, rådjur, räv, hare eller ens en liten ekorre har jag lyckats få syn på nu i vår.

Jag vet att många andra lyckat se både rådjur och älg vid ett flertal tillfällen, och inte bara ett djur utan upp till fem, sex stycken.

Jag vet också att alla inte är lika intresserad av de här djuren som jag är, men jag har varit lite avundsjuk på alla som sett rådjur och älgar titt som tätt och lyckats fånga dem på bild.

Men idag var lyckan med mig när vi åkte från stugan, och helt plötsligt stod det en fjolårskalv på gärdet. 
Den vände sig om och gick så fint över vägen in i skogen till den andra kalven som stod där.

Knäpp som jag är, var jag ju tvungen att stanna bilen och ta ner rutan och prata lite med älgen där den stod, så fräckt att få se dem på nära håll.

Så idag har jag fyllt på min djur och "naturboost" med både växter, fågelsång och fyrfotade djur.
Äntligen har jag sett en älg.

Kom och gå en mil i mina mockasiner

Kom och gå en mil i mina mockasiner
innan du bedömer vem jag är.

Så börjar en av Ingemar Olssons texter och jag tror att det är något vi egentligen "borde göra".

Det är väldigt lätt att bedöma eller ha åsikter om någon annan människa och hennes liv utifrån hur hon ser ut, har på sig, beter sig osv.

Jag är ganska övertygad om att vi alla någon gång tänkt eller tyckt något om en person, vi sett, gått förbi eller träffat.

Jag tror även att vi bedömer eller har åsikter om de personer vi umgås med, så som kollegor, grannar, vänner i föreningslivet eller på Facebook. 

Förhoppningsvis gör vi det på ett positivt sätt, men jag tror nog att det händer att vi även gör det på ett negativt sätt.

Utan att egentligen känna personen eller veta så mycket om honom eller henne så bildar vi oss en uppfattning och åsikt som blir vår sanning, även om vi inte har en aning om hur personen i fråga lever eller har det.

Kanske skulle vi tilltala och bemöta människor på ett annat sätt om vi gått en mil i deras mockasiner.

Här kommer hela texten:

Kom och gå en mil i mina mockasiner
innan du bedömer vem jag är
Våga lämna dina vanliga rutiner
se med mina ögon det du ser

När du känner mina steg i dina fötter
alla groparna och hindren i mitt liv
När du anar lite mer av mina rötter
kan du aldrig mer va´ kall och objektiv

Kom och gå en mil i mina mockasiner
vandra mina vägar för en dag
Medan regnet öser eller solen skiner
Sedan kan du säga "så´n är jag"

Knäpp i knoppen

Tjoho, vilken härlig eftermiddag jag har haft.

Idag visade väderleksrapporten att det skulle vara molnigt, komma regn och även lite snö.
Vilken tur att det inte alltid stämmer med verkligheten.

Än så länge har det varken regnat eller snöat, utan molnen skingrades och solen tittade fram.

Jag passade på att ta mig en tur till stugan och ta en härlig vårpromenad.

Fåglarna kvittrade, solens ljus silandes genom trädkronorna och jag såg att träd och buskar börjar att få knoppar.

För mig är det en sådan glädje att få se dessa små knoppar som tittar fram, det är nu våren börjar, det är nu jag kan njuta av sol, värme, småkryp, fågelkvitter och allt det andra som hör våren till.

Idag hittade jag inte bara knoppar på träd och buskar utan även på marken, vilken lycka att hitta gröna vitsippsblad och sedan inse att det fanns knoppar även där, det till och med doftade vitsippor.

Jag har inte koll på vad alla träd och buskar heter, men nu börjar knopparna komma och jag, jag njuter, som sagt knäpp i knoppen.

 Några strandbilder fick det också bli.

Det har gått tio år

För ett par veckor sedan hittade jag ett brev i en utav våra bokhyllor som jag har skrivit till mig själv.

Det låter ju ganska konstig och är kanske inte något alla har gjort eller gör, skriver ett brev till sig själv.

När jag var sjukskriven för utmattningsdepression fick jag i uppgift att göra just detta, och jag minns lite vagt att jag tyckte att det var både svårt och jobbigt.

Jag hade under denna period väldigt dåligt minne, grät ofta, var ljudkänslig, hade stort sömnbehov och fick i vissa situationer panikångest.

Brevet fick jag ca: ett år efter att jag "gått i väggen" men då var jag fortfarande sjukskriven och hade svårt att se att jag någon gång skulle bli bättre.

Så här ser brevet ut.

Det känns lite konstigt att läsa det här brevet samtidigt som jag känner sådan glädje över att idag få vara "frisk"

Nu är jag inte lika ljudkänslig, jag får inte panikångest, jag har ett helt ok minne, och jag har inte samma krav och kontrollbehov som jag hade då.

Jag har lärt mig leva på ett nytt sätt, ett bättre sätt, ett sätt som gör att jag mår bra och kan njuta av livet.

Det har inte tagit mig tio år för att nå dit jag är idag, men det tog många år innan jag accepterade mitt "nya liv" och förstod att så som jag levt/varit tidigare inte var bra, att det var det som gjorde att jag blev sjuk.

I slutet på mitt brev så står det: 
Njut mer av stunden och ta tillvara alla små glädjeämne som faktiskt finns runt dig hela tiden.

Det är något jag har lärt mig och som jag är så tacksam över.

Jag njuter ofta av livet och av stunden, 

och jag försöker tar tillvara på alla de små glädjeämne som finns runt mig hela tiden.

Nu när jag "har kommit så långt" och mår så bra är det kanske dags att skriva ett nytt brev till mig själv, ett brev som jag kan läsa då det har gått tio år.

En tyst minut

Jag tror det är viktigt att ta en tyst minut någon gång då och då, kanske inte för att i första hand minnas någon som inte längre finns bland oss utan bara för lite eftertanke.

Att sitta ner en stund utan att få intryck av TV, iPad, telefon, radio, en tidning eller någon annan media.

Att ta en stund på morgonen, vid förmiddagskaffet, på bussen, efter jobbet eller innan man lägger sig och ägna sig åt eftertanke, förväntningar eller drömmar.

Jag tycker ju om att vara i naturen och där har jag många av mina tysta minuter, men jag har dem även hemma i fåtöljen, vid köksbordet eller i vårt uterum.

Jag tycker det är skönt att sätta mig ner en stund när jag kommer från jobbet 
och bara vara.
Få ha det tyst och stilla runt mig, och bara få tänka och fundera lite.

Tänka på det som känns mindre bra, på det som är jättebra och ger mig glädje och energi, fundera och planera lite inför morgondagen eller lite längre fram i tiden.

Jag mår bra när jag kan ta en stund, utan att behöva vara "uppkopplad", vara utan ljud eller information från omvärlden.

Om man jobbar mycket, har barn i förskolan eller skolan och som har fritidsintressen så kanske det är svårt att hitta denna tid, jag vet att jag inte prioriterade någon tyst minut när våra barn var små.

Men nu när våra barn är vuxna och jag har egentid varje dag, då passar jag på att sitta ner en stund och fundera, tänka och drömma.
Att bara få vara och ta en tyst minut.

Mycket ljus och mycket värme

Mitten på februari och ljuset återvänder sakta men säkert, så härligt.

Igår hade vi en kall och solig dag, och när jag slutade på jobbet vid 17.30 var det fortfarande ljust ute.

Idag åkte jag återigen till stugan och tog en promenad i skogen och längs stranden, jag får sådan energi av att vara där, och det spelar ingen roll vad det är för årstid eller väder.

Fast det klart, att idag när solen strålar från en klarblå himmel och värmer ansiktet samtidigt som fåglarna kvittrar då fylls både hjärtat och energiförråd på till bredden.

Efter ett par timmar i stugan åkte jag hem och drack kaffe i uterummet.

Vårt uterum är inte vinterisolerat, men idag värmde solen upp rummet så det kändes som sommar.
Det var drygt 20 grader där, och i solen blev det hela 32 grader.

Nu är det dags att sluta använda uterummet som ett extra kylskåp och istället tjuvstarta och njuta av vår- och sommarvärme.

Så underbart att få ligga på dagbädden, läsa en tidning och känna solens värme samtidigt som fåglarna kvittrar utanför fönstret.
Att sedan vara ledig och kunna ta både en och två koppar kaffe där, gör ju att dagen känns helt perfekt.

Enligt SMHI ska det tyvärr bli lite sämre väder imorgon, det kan till och med bli regn, men idag njuter jag av mycket ljus och mycket värme.